Har inte uppdaterat med så mycket bilder och inlägg som jag skulle vilja...
men vi har haft lite annat att tänka på.
Efter att ha försökt få ut bäbis nr fem i ganska många timmar, så åkte vi till veterinären på fredag eftermiddag. Där konstaterades att det var en unge kvar, som låg alldeles i kanalen påväg ut. Veterinären försökte hjälpa bäbisen ut, utan snitt, men hon sa att bäbisen låg med pannan mot, och gick tillbaka i det läget trots hjälp.
Egentligen hade dom ingen tid för att snitta henne den dagen, så tanken var att vi skulle få åka iväg till nästa veterinärstation några mil bort. Nu hade vi otroligt tur att dom lyckades klämma in Phoebe och snitta henne ändå. Tusen tack Evidensia, Öjebyn.
Efter snittet fick jag tillbaka en medtagen Phoebe, hyfsat slut efter både förlossning, värkarbete och sen snitt. Hon hade inga problem att acceptera bäbisarna utan dom fick börja dia direkt.
Däremot ville hon inte äta eller dricka.
Kl 12 på natten tvingade jag henne (läs lyfte försiktigt) ut ur bolådan, och hon gick på toa och sen tillbaka. Även på lördagen hade jag svårt att få i henne mat, men lite ersättning, flytande godis och frystorkat kött fick jag i henne. Att dia bäbisarna gick som sagt bra, men hon orkade inte tvätta dom, eller sig själv. så det fick jag hjälpa till med.
På lördag kväll fick jag äntligen i henne lite större mängder. Hade köpt hem både räkor och köttfärs, och i mindre mängder så fick jag i henne i tre omgångar, plus att hon var upp och åt lite torrfoder.
Tyvärr upptäckte jag när hon var upp att det var blod i bolådan och där hon suttit och druckit var det en blodfläck. Ringde i panik till en uppfödare vän och fick lite lugnande tips.
Det sista jag såg henne göra innan jag lade mig var att tvätta/kissa bäbisarna.
Ungarna har ökat i vikt mellan varje vägning och det är ju skönt. På söndagen ville hon inte äta igen, slickade bara lite på köttfärsen jag gav, så då köpte jag hem två torrfoder som Phoebe brukar gilla och när jag hällde upp dom så åt hon av båda, lite senare åt hon även köttfärs och räkor.
Jag hoppas, och det känns, som att kanske börjar gå åt rätt håll nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar